Ekologiska produkter | Laktosfattiga produkter | Hälsofrämjande produkter | Övrig användning |
Vad består mjölk av?
Trots att mjölk är flytande är bara ca 87 % av innehållet vatten. Ifall du är törstig lönar det sig att äta t.ex. gurka i stället för att dricka mjölk, gurka innehåller mycket mer vatten än mjölk (ca 98 % av gurkan är vatten). Så vad finns då i mjölken?
Komjölk innehåller 4,3 % fett, 3,4 % äggviteämnen (protein), 4,8 % mjölksocker (laktos) och 0,8 % mineralämnen. Detta är genomsnittsvärden, energiinnehållet i mjölken beror på när kon har kalvat. Råmjölk, som kon producerar i ca en vecka efter att den har kalvat, har mycket mer energi än vanligt och ju längre tid det gått sedan kon har kalvat desto sämre kvalitet har mjölken.
Tabellen nedan visar vad olika sorters mjölk består av. Alla värden är i procent.
Djurart |
Protein |
Fett |
Kolhydrater |
Människa |
1,2 |
3,8 |
7 |
Häst |
2,3 |
1,2 |
5,7 |
Ko |
3,4 |
4,3 |
4,8 |
Get |
3,6 |
4,1 |
4,7 |
Får |
5,8 |
7,9 |
4,5 |
Gris |
6,2 |
7,7 |
3,1 |
Kanin |
15,5 |
10,5 |
2 |
Ren |
9,9 |
17,1 |
2,8 |
Val |
13,3 |
33 |
0,3 |
Mjölkens väg
Då du dricker mjölk eller äter yoghurt tänker du knappast på vad som har hänt innan den hamnat i ditt glas eller på din tallrik. Ändå har mjölken gått en väldigt lång väg innan du dricker den.
Efter att kon blivit mjölkad förvaras mjölken i en stor behållare, som vanligen töms varannan dag av en mjölkbil. Chauffören tar genast vid avhämtningen prov för att bl.a. undersöka att det inte finns antibiotikarester i mjölken. När mjölken kommer till mejeriet filtreras den, luft som finns i mjölken tas bort och så avkyls mjölken i väntan på vidare behandling. Även i mejeriet tas olika prover för att garantera att mjölken har god kvalitet.
Den första mjölkbehandling som görs är separering. Detta innebär att mjölkens fett avlägsnas. Sedan standardiseras mjölken, dvs. mjölkens fetthalt justeras till önskad nivå, oftast genom att tillsätta en del av det fett som avlägsnades vid separeringen. Fetthalten kan även justeras senare, efter pastöriseringen, genom att blanda ihop mjölk med olika fetthalter.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin försvinner det vid separeringen. Tidigare tillsatte man D-vitamin till fettfri och lättmjölk, för att återställa nivån till den samma som i helmjölk. Från och med februari 2003 tillsätter man ytterligare D-vitamin för att förebygga D-vitaminbrist hos befolkningen.
De flesta mjölksorter homogeniseras, vilket innebär att fettklumparna i mjölken sönderdelas så att det inte syns något synligt fett i mjölken. Det finns vissa undantag, t.ex. ekomjölk, som inte homogeniseras. Homogeniseringsprocessen påverkar inte mjölkens kemiska konsistens men eftersom fettet fördelas jämnt i mjölken blir den vitare och får en fylligare smak.
Pastörisering är en viktig process, eftersom den dödar eventuella skadliga bakterier som finns i mjölken. Vid pastöriseringen upphettas mjölken till 72 °C i 15 sekunders tid varpå den snabbt avkyls. Pastöriseringen främjar även mjölkens hållbarhet.